Klass 1-5

Hällristningar – en lärarhandledningsplan till grundskolan klass 1-5

Förslag till aktiviter omkring hällristningarna

Hjälpmedel till lärare inför ett besök på hällristningarna och förslag till praktiska och teoretiska övningar under och efter besöket.

Information

Hällristningarna var en del av samhället och livet under bronsåldern och låg troligtvis i anknytning till viktiga kommunikationsleder. Hällristningarnas budskap har försvunnit under årens lopp, men nya arkeologiska fynd hjälper forskarna på vägen till att tolka bildernas gåta. Kiviksgraven, som är ett av Sveriges mest kända gravmonument har också de först funna hällristningarna. De hittades 1748. Idag finns det 25 stycken bildristningslokaler som är kända på Österlen. Vanliga motiv är skepp, yxor, fötter, djur och människor. Det allra vanligaste motivet är skålgropar eller så kallade älvkvarnar som kan hittas i nästan hela Skåne. Vissa hällristningsmotiv är svåra att tolka.

Hällristningar som man kan besöka i Simrishamns kommun är Yxornas häll som ligger intill vägen mellan Simrishamn och Brantevik, Stenkilsristningen söder om Simrislund, Stenstuan nordväst om Gladsax, Dansarens häll mellan Gladsax och Järrestad, Bragestenarna söder om Gislöv och slutligen Broby-Johansens ristning som ligger i utkanten av Brantevik. Lättast hitta man till hällristningarna genom att utgå från broschyren ”Hugget i Sten”, som är en vägvisare till Österlens hällristningar. Där finner man kortfattad viktig information om hällristningarna samt kartor.

På hemsidan finns det även en bildbank samt 3D modelleringar av bronsåldersfynd. Ta gärna hjälp av hemsidan för förberedelser inför ett besök på hällarna och använd också materialet efter besöket. Dessutom finns möjligheten att boka en arkeolog som följer med på utflykten eller kommer till klassrummet och visar upp material som relaterar till hällristningarna.

Viktigt! På hällristningarna gäller allemansrätten.

Att tänka på vid utflykten till hällristningarna:

  • Gå inte på hällen – om man måste upp på hällen, ta av skorna!
  • Skräpa inte ner – Använd inte hällen som picknickplats!
  • Rengör inte med hjälpmedel – Om man vill ta bort grenar eller löv använd händerna.
  • Ta inte bort lavar och mossor!
  • Gör inget som är förbjudet enligt lag – Fyll inte i hällristningarna med kritor eller färg, täck inte över motiven, gör inga egna ristningar!

Praktiska övningar

Nedanför finns det förslag till uppföljning av utflykten till hällristningarna. exempel på praktiska övningar under och efter besöket:

  • Skriv en dagbok – Hur kan livet ha sett ut för en hällristare? Skriv några dagar utifrån hans eller hennes liv. Vad hände runt omkring i det vardagliga bronsålderslivet?
  • Digitalt berättande på webben – vad finns det för information på internet om hällristningarna? Finns det berättelser och bilder på ristningarna i de sociala medierna såsom Flickr, Facebook, Platsr, Youtube och på andra webb 2.0 medier? Fotografera hällristningarna och samla information till en kort redogörelse (om hällristningarna) och publicera sedan projektet med hjälp av läraren på de olika sociala medierna samt på hällristningarnas hemsida.
  • Mobilen på hällen – idag finns det olika appar med vilkas hjälp man kan avsätta positionen i landskapet, fotografera, göra ljudinspelningar, filma och mycket annat. Lek med möjligheterna på mobilen och samla sedan resultatet till en redovisning för resten av klassen.
  • Med hjälp av memorykorten och informationen som finns på hemsidan kan man skapa rollspel eller dramatiseringar av vad som kan ha hänt vid tiden då hällristningarna skapades. Man kan välja att göra korta eller långa dramatiseringar.
  • Hål i himlen – uppdraget är att finna olika myter om universum. Man kan utgå från solens betydelse då och nu? Diskutera forntidens och nutidens olika trosföreställningar– evolution, kristendom, hällristningar, hinduism, asatro och så vidare. Ha hällristningarna i åtanke och skriv en egen skapelseberättelse för universum. Åk till hällristningarna kvällstid med en arkeolog och ta gärna med teleskop och titta på stjärnhimlen.
  • Ta olika prover i omgivningen kring hällen som ni sedan tar med er till skolan och undersöker vad det är. Titta på hällristningarna under lupp, vad ser ni? Samtala om kemiska reaktioner. Vad påverkar hällristningarna så de försvinner? Vad finns det för kemiska reaktioner kring hällen? Tag med en magnet och se om det finns något magnetiskt runt omkring hällen.
  • Träslöjd – göra modeller av skeppen. Se om de kan flyta. Vad för slags trä kan bronsålderns båtbyggare ha använt? Diskutera dendrokronologi (träringar) och berätta om hur arkeologen använder det för att tidsbestämma byggnader osv.
  • En dag som Linné – sakletare och dokumentation. Skriva och rita vad man upptäcker i grupp. Försök att kategorisera och sortera det ni hittar. Ge information om Linné. Vad skrev han om hällristningar och landskapet runt omkring? Titta på vad som växer på hällen? Vad är det för sten man har gjort hällristningar på? Hur använder sig arkeologen av typologi, genom att studera hur föremålstyper förändras och växlar över tid?

Diskussionsfrågor

En viktig del av en arkeologs tolkningsarbete av hällristningarna är att förstå landskapet som omger stenhällarna. Därför är det viktigt att man inte bara ser på bildmotiven utan även insuper atmosfären runt om och försöker se det som en helhet. Därför kan man gärna i samband med hällristningsundervisningen arbeta också med frön, jord, växter, djur och näringsläran.

Tips för diskussioner under eller efter utflykten till hällristningarna:

  • Allemansrätten – vad man får och inte får göra. Förklara med hjälp av föremål och dramatisering. Diskutera varför det finns en allemansrätt? Diskutera nedskräpning och klotter. Är hällristningar klotter och varför får man inte klottra på dem idag? Varför klottrar man och varför får man inte klottra? Vad för betydelse har klotter för en arkeolog? Tänk på runorna i Hagia Sophia-kyrkan i Istanbul och klottret i Pompeii.
  • Diskutera konsekvenser av föroreningar – hällristningarna försvinner. Hur såg hällristningarna ut innan och hur ser de ut idag? Vad är det som förorenar? Vad har vi för klimat idag och vad påverkar klimatet? Hur var klimatet under bronsåldern? Diskutera även förstörelsen av hällristningarna när man använder olika material för att göra avgjutningar. Vad hände med Dansaren?
  • Insekter och djur städar efter oss, men vad bryts ner och vad lämnas kvar hos oss från gångna tider? Olika kulturhistoriska tidsperioder benämns efter materialet som användes såsom stenåldern, bronsåldern, järnåldern och nu kanske vi är i plaståldern eller kiselåldern. De är alla på sitt sätt återvinningsmaterial, men ändå har vissa föremål överlevt till idag. Hur fungerar de olika materialen? Hur används eller användes dom? Hur tillverkades dom? Diskutera alkemi och magi. Koppar – it-ålderns viktigaste metall varför? Tänk värderingsgrunder när det gäller metall och vad som har förändrats. Koppartjuvsligor som stjäl kopparledningar från tågbanorna så det blir förseningar och från kyrktak så det regnar in i byggnaden. Varför finns det gravfynd i vissa gravar och inte i andra? Samtala om gravplundringar som förekommer i andra länder och den illegala handeln av kulturföremål.
  • Varför ser hällristningarna olika ut i olika delar av landet? Varför är björnen viktig i Norrköping men inte här? Varför finns det många skepp på Järrestadsristningen men fler yxor på yxhällen?
  • Fotavtryck – vems kan det vara och vad betyder de?

Litteraturtips

Inför besöket kan man tillsammans med läraren gå igenom information om bronsåldern och hällristningar i litteraturen och på internet.

  • Första boken om bronsåldern av Cecilia Lidström Holmberg
  • Solsagan och andra mytberättelser på hemsidan?
  • Dödshuset från stridsyxetid av Jonathan lindström
  • Blänkande bronsålder av Lars Rask
  • Berghällarnas bildvärld: nordisk hällristningsbok av Lars Rask
  • Terra Scaniae