Gymnasium

Hällristningar – en lärarhandledningsplan till gymnasiet

Förslag till aktiviter omkring hällristningarna

Hjälpmedel till lärare inför ett besök på hällristningarna och förslag till praktiska och teoretiska övningar under och efter besöket.

Information

Hällristningarna var en del av samhället och livet under bronsåldern och låg troligtvis i anknytning till viktiga kommunikationsleder. Hällristningarnas budskap har försvunnit under årens lopp, men nya arkeologiska fynd hjälper forskarna på vägen till att tolka bildernas gåta. Kiviksgraven, som är ett av Sveriges mest kända gravmonument har också de första funna hällristningarna. De hittades 1748. Idag finns det 25 stycken bildristningslokaler som är kända på Österlen. Vanliga motiv är skepp, yxor, fötter, djur och människor. Det allra vanligaste motivet är skålgropar eller så kallade älvkvarnar som kan hittas i nästan hela Skåne. Vissa hällristningsmotiv är svåra att tolka.

Hällristningar som man kan besöka i Simrishamns kommun är Yxornas häll som ligger intill vägen mellan Simrishamn och Brantevik, Stenkilsristningen söder om Simrislund, Stenstuan nordväst om Gladsax, Dansarens häll mellan Gladsax och Järrestad, Bragestenarna söder om Gislöv och slutligen Broby-Johansens ristning som ligger i utkanten av Brantevik. Lättast hittar man till hällristningarna genom att utgå från broschyren ”Hugget i Sten”, som är en vägvisare till Österlens hällristningar. Där finner man kortfattad viktig information om hällristningarna samt kartor.

På hemsidan finns det även en bildbank samt 3D modelleringar av bronsåldersfynd. Ta gärna hjälp av hemsidan för förberedelser inför ett besök på hällarna och använd också materialet efter besöket. Dessutom finns möjligheten att boka en arkeolog som följer med på utflykten eller kommer till klassrummet och visar upp material som relaterar till hällristningarna.

Viktigt! På hällristningarna gäller allemansrätten.

Att tänka på vid utflykten till hällristningarna:

  • Gå inte på hällen – om man måste upp på hällen, ta av skorna!
  • Skräpa inte ner – Använd inte hällen som picknickplats!
  • Rengör inte med hjälpmedel – Om man vill ta bort grenar eller löv använd händerna.
  • Ta inte bort lavar och mossor!
  • Gör inget som är förbjudet enligt lag – Fyll inte i hällristningarna med kritor eller färg, täck inte över motiven, gör inga egna ristningar!

Praktiska övningar

Nedanför finns det förslag till uppföljning av utflykten till hällristningarna. Exempel på praktiska övningar före, under och efter besöket:

  • Arkeologisk utredning – Långt ifrån alla fornlämningar är kända och många finns att hitta under marken. Om en markägare vill bygga på sin tomt och det finns en känd fornlämning i området sen tidigare måste denne ansöka om byggnadstillstånd hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då kräva att det görs en arkeologisk utredning på plats för att avgöra om det kan finnas fornlämningar på byggnadsområdet. Det vill säga att utredningens syfte är att redovisa fornlämningsbeståndet inom det område som ska exploateras.
    Vi vill att ni ska göra en arkeologisk utredning av gånggriften på Ekenäs. I området har docenten och arkeologen Göran Burenhult tidigare gjort en arkeologisk undersökning av stenstuan i Gladsax som man kan läsa om i boken Stenåldersbilder – Hällristningar & Stenåldersekonomi. Utredningen ska baseras på kart – och arkivstudier, fältinventering och tidigare rapporter. Utredningen ska innehålla en analys och förslag på fortsatta arkeologiska åtgärder, det vill säga vart vill ni gräva (om ni tror att det behövs en arkeologisk undersökning av området). Den ska även innehålla en hällristningsinventering där ni går igenom de hällristningar som finns och undersöker området efter nya hällristningar. Kartmaterialet kan man finna på lantmäteriets hemsida och i riksantikvarieämbetes databas FMIS kan man söka andra fasta fornlämningar i området.
  • Ängakåsen vid Kiviksgraven – Det har gjorts en del äldre arkeologiska utgrävningar vid Ängakåsen. Undersökningarna som har gjorts är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Vi vill att ni ska tänka efter vad för nyare naturvetenskapliga metoder man kan tillämpa på fynden för att få ny information om platsen.
    Skriv en projektplan där ni redogör hur ni vill gå tillväga och vilka metoder ni kommer att använda er samt redovisa det förmodade resultatet. Använd er av de gamla rapporterna som finns att tillgå här på hemsidan och jämför med nyare rapporter som ni till exempel kan finna på riksantikvarieämbetets hemsida. Man kan även läsa Jonathan Lindströms bok Bronsåldersmordet – om arkeologi och ond bråd död för att få tips och idéer om hur man ska gå tillväga för att få ny information från en gammal grävning.
  • Hällristningarna i litteraturen – skriv en artikel om hällristningarna. Utgå från en problemformulering som ni försöker besvara genom att läsa litteratur som berör ämnet. Förslag på olika problemformuleringar:
    • Finns det någon koppling med hällristningarna på Österlen och andra hällristningar ute i världen?
    • Varför finns hällristningar?
    • Var hällristaren en kvinna eller en man? Argumentera.
    • Går det att säga vad bilderna betyder?

Självklart kan man även komma på egna problemformuleringar som berör våra hällristningar här på Österlen.

Diskussionsfrågor

En viktig del av en arkeologs tolkningsarbete av hällristningarna är att förstå landskapet som omger stenhällarna. Därför är det viktigt att man inte bara ser på bildmotiven utan även insuper atmosfären runt om och försöker se det som en helhet. Därför kan man gärna i samband med hällristningsundervisningen arbeta också med det omgivande landskapet.

Tips för diskussioner under eller efter utflykten till hällristningarna:

  • Naturvetenskapen och människan – hur förstår man människan bakom det skapade föremålet? Vad behövs för att förstå människan? Kan man få fram helheten om en plats genom att bara använda de naturvetenskapliga metoderna? Diskutera hur man använder humanistiska metoder inom arkeologin för att öka förståelsen för forntida människors tankesätt, värderingar och handlingar.
  • Dåtid & nutid inom de naturvetenskapliga analyserna? Ska man gräva nu eller ska man vänta på nyare metoder och hur länge ska man då vänta? Under 1940-talet började man utveckla en tidsmätningsmetod som resulterade sedan i det vi idag känner till som C14. Innan dess använda man sig av pollenanalyser för att tidsbestämma inom arkeologin. Betydelsen av C14 för arkeologin var revolutionerande, idag vet vi dock att den kan ha ett felslag på ±50år. Vad kommer härnäst? Vad vet vi idag om dessa metoder är hållbara? Risken finns att fyndmaterial förstörs innan det får chansen att undersökas.
  • Arkeologi och etik – hur ska man behandla de mänskliga kvarlevorna? Fundera kring de forna rasbiologiska metoderna man använde sig av under slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Fundera kring begreppet repatriering, det vill säga om återbegravning av mänskliga kvarlevor som finns på olika universitet och museer. Tänk på den judiska skallen som ställdes ut på Kulturen och blev ett föremål för en het diskussion. Även hur man behandlade samerna under vårt förra århundrande, samt att svenskar for klotet runt och stal skelett från Aboriginerna i Australien.
  • Konservering – diskutera olika sätt att konservera fyndmaterial. Fundera kring forntida sätt att konservera och restaurera och vad det har fått för påverkan på fynden idag. Tänk på hällristningarna och hur man bevarar dem. Har tidigare konserveringstekniker haft påverkan på hällristningarna?

Litteraturtips

Inför besöket kan man tillsammans med läraren gå igenom information om bronsåldern och hällristningar i litteraturen och på internet.

  • Fornvännen
  • Bilder av bronsåldern – ett seminarium om förhistorisk kommunikation – rapport från ett seminarium på Vitlycke Museum 19.e-22.e oktober 2000 redaktör Joakim Goldhahn
  • Fornsök
  • Lantmäteriet
  • Hällbilder hotade fornminnen av Pehr Hasselrot
  • Svenskt Hällristningsforskningsarkiv
  • Stenåldersbilder – Hällristningar & Stenåldersekonomi av Göran Burenhult.
  • Bronsåldersmordet – om arkeologi och ond bråd död av Jonathan Lindström
  • Järrestad – huvudgård i centralbygd red. Bengt Söderberg
  • Dialekt och ortnamnsarkivet
  • Vård av hällristningar av Cecilia Strömer