Vanliga funderingar kring hällristningar

När, var, hur och varför är några av de frågor som forskarna brukar ställa sig innan de påbörjar en undersökning av hällristningar. Frågorna är många och svåra att besvara och de lärde tvistar än idag om sanningen kring bronsålderns bildvärld.

Datering och kronologi

Begreppet Rock Art är en övergripande definition av olika slags förhistoriska bilder målade eller ristade i sten. Det kan vara grottmålningar, klippmålningar och hällristningar. Rock art är ett globalt begrepp och fenomen. Den äldsta kända Bergkonsten idag beräknas vara 75 000 år gammal och finns i Blombos Cave utanför Kapstaden, Sydafrika. De äldsta grottmålningarna som finns i Europa, Eurasien och Afrika hävdas vara över 30 000 år gamla. I vissa delar av världen använder man Rock art i sina ritualer än i dag.

I Skandinavien delar man hällristningarna i två kategorier; jordbruks- och jägarhällristningar. Den förstnämnda kategorin brukar dateras från yngre stenålder till järnålder och räknas till den sydskandinaviska bildkonsten som inkluderar Danmark och södra Sverige. Jägarhällristningarna, som återfinns i norra Skandinavien inkluderar traditionellt sätt också Finland och norra Ryssland, anses vara äldre och dateras till stenålder. På Lofoten i Norge finns det hällristningar som dateras till 9250 fvt.
Avgränsningen mellan syd- och nordskandinaviska hällristningar har traditionellt bestämts av motiven. Man har ansett att skeppsristningar tillhör jordbrukssamhället och jägarmotiv tillhör fångst- och jägarsamhällen. Men efterhand har man funnit även skeppsristningar i norra Skandinavien och de första skeppsristningarna i Nordnorge och nordvästra Ryssland dateras numera till 5000 fvt, alltså 3000 år äldre än de sydskandinaviska. En annan anledning till att uppdelningen mellan södra och norra Skandinaviens hällristningar har debatterats kan vara att man funnit arkeologiskt material och hällristningar i Alstahaug i Nordnorge, 500 km från polcirkeln, som tyder på att en jordbrukstradition har varit representerad där. Man har funnit gravrösen med gravfynd som kopplas samman med en jordbrukstradition. Däremot har man inte funnit några spår av hus. På grund av bronsfynden och typologi hävdar vissa forskare att hällristningsskeppen i Alta, Nordnorge är ristade av en bronsåldersjordbrukskultur och därför är mycket yngre än vad andra arkeologer hävdar. Debatten fortlöper.
Det finns olika sätt att datera hällristningar på. Ett sätt som man använder är att man utgår från strandförskjutningarna. Under olika perioder har strandlinjen flyttats fram eller tillbaka. Denna dateringsmetod går inte att tillämpa i sydöstra Skåne då strandlinjen under bronsåldern låg ungefär på samma nivå som idag. Strandförskjutningen går inte heller att tillämpa på hällristningar som finns inåt landet. I sydöstra Skåne daterar man hällristningarna efter en kronologisk typologi. Skeppstyperna har sett olika ut genom tiderna och man har upprättat ett schema som man kan utgå ifrån när man daterar skeppsristningarna. Man använder sig även av jämförelser mellan hällristningsmotiv och föremål som kan vara samtida. Bland annat så har ”Yxornas häll” i Simrislund daterats efter verkliga yxor från bronsåldern.

Tolkning

Hällristningarna kan tolkas i många olika sammanhang och därför har motiven flera olika tolkningsmöjligheter. Ett problem är att avgöra skillnader kring tro, ritualer och myter genom historiens gång. Det finns naturligtvis stora skillnader mellan ristningar gjorda i en jägar-samlar-kultur och de som tillkommit i en jordbrukarkultur, även finns också finns likheter. När vi idag tolkar ristningarna sätter man in dem i ett socialt och kulturellt sammanhang. Man delar även in hällristningarna i olika typer, där betydelsen kan förändras beroende på vilken period av förhistorien de har skapats i. Historien och människor förändras hela tiden och så sker även med trosföreställningar och världsperspektiv. Därför förändras också betydelsen av olika symboler när de sätts in i nya sammanhang, detta kan man urskilja i både hällristningskonsten och i det arkeologiska materialet. En insikt som man bör ha när man tolkar hällristningar är att dagens samhälle sätter sina spår i tro och världsperspektiv och det avspeglas i våra tolkningar av förhistorien. Tolkningens trovärdighet brukar avgöras efter vilka metoder man använder, hur analyserna har utförts och hur argumenten framställs.

Typologi

Forskare har genom tiderna, från Linné och framåt, tyckt om att typologisera, kategorisera och datera. De har velat sätta in hällristningsmotiven i prydliga fack och gjort upp kronologiska periodscheman för de olika motiven. Scheman som används än idag när man ska datera. Grunden till varför man har valt att sortera hällristningarna efter utseende och inte efter betydelse, är att det är mycket lättare att avgöra vad de fysiskt föreställer än deras sociala innebörd. Ibland kan figurerna symbolisera något helt annat än vad de föreställer, till exempel kan de föreställa gudar eller schamaner som antar en djurisk skepnad. Fotavbildningar tolkas ibland som närvaron av en osynlig gudomlighet. Ett skepp kan till exempel i ett sammanhang föreställa ett vardagligt skepp som medverkar i ett fiske- eller krigsscenario, men i ett annat sammanhang vara en del av den mytologiska solsagan. Placering av hällristningslokalen kan också vara en avgörande del i tolkningen och motiven skiljer sig mellan kust och inland.