Bronsålder

Vatten- heliga källor och våtmarker

Mossar, källor och andra våtmarker är i traditionen och myten kopplade till kvinnliga väsen. Ordet ”fitta” betyder just våtmark. I den kristna traditionen är heliga källor ofta förknippade med jungfrur.

Träden och den heliga lunden

Allt i naturen var besjälat och förandligat för bronsålderns människor, liksom för naturkulturfolk runt om i hela världen.

Solsagan - en bronsåldersmytologi

Bronsålderns bilder visar oss en mytologisk berättelse om solens färd över himlen under dagen, och dess resa ned i underjorden om natten. Dessa bilder finns inristade i stenar och hällar och i rakknivar av brons.

Skogen - en gles historia

Efter istiden började Skandinavien långsamt täckas av växtlighet och så småningom skog. De första skogarna bildades i Skåne för cirka 10 000 år sedan.

Skeppet - bronsåldernstransportmedel

Havet hade, som i alla tider, en stor betydelse för befolkningen i Skåne under bronsåldern. Boplatserna låg längs kusten, och de flesta gravhögar låg placerade med utsikt över havet.

Odlingsrösen - spår i landskapet av fossil åkermark

Spår efter förhistorisk odling brukar benämnas fossil åkermark. Man känner igen och daterar fossil åkermark utifrån bedömningar av lämningarnas former och miljösammanhang.

Nerthus - underjordens gudinna

I en tid då människorna levde nära naturen hade olika modergudinnor en central roll. Gudinnan rådde över alla aspekter av kvinnlig fruktbarhet och barnafödande. Hon såg till att allt i naturen växte och bar frukt och att djuren fick nya ungar. Människorna var beroende av henne för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd.

Mossen - portalen till en annan värld

I nordisk folktradition finns det urgammal tro på källornas magiska kraft. Källorna har sedan urminnes tider förknippats med det okända, och platser för spådom.

Kvejsehög- en jätte i landskapet

Gamla sägner berättar att det ligger en jätte begraven i Gröstorp. Hans huvud utmärks av Kvesahöj, hjärtat av Stenstuan och fötterna vilar i ett kärr.

Kustområdet - klimatet under bronsåldern

Under senare delen av bondestenåldern, och in i äldre bronsåldern minskade skogsarealen på grund av jordbrukets utbredning. Kustområdet utmärktes av betesmarker, små odlingsfält, glesa skogsdungar och ett fåtal träd.

Kulthus - en företeelse utomhus

Religion så som vi upplever den idag är inte samma sak som religionen under bronsåldern. För bronsåldersmänniskan var det religiösa och det övernaturliga ständigt närvarande och en del av vardagen.

Häst och vagn - kommunikativa vägar

Vägkorsningar är platser i landskapet där kommunikationsvägar möts. Dessa platser har i alla tider varit betydelsefulla för handel och utbyte, begravningstraditioner och anfäderskult.

Husen - rekonstruerade efter stolphål

Tack vare de senaste årens stora utgrävningar runt om i Skandinavien vet vi idag ganska mycket om hur hus och hem såg ut på bronsåldern.

Himlavalvet - Månen, solen och stjärnorna

En stor samling skålgropar strödda över hällen kan leda tankarna till Vintergatans stjärnströssel över himlavalvet. Efter en regnskur glittrar skålgroparna likt stjärnor över hällen.

Härdar - ett rituellt område

Under bronsåldern uppstår ett nytt kultområde i landskapet, nämligen härdområden. En härd är en eldstad som lämnar efter sig en grop som innehåller kol, sot och skörbränd sten.

Hamnar - naturliga laguner i landskapet

Det finns få eller inga kända lämningar kvar av bronsåldershamnar på Österlen. Bevis på deras existens kan finnas under havsytan, men det finns inga direkta spår på land.

Gravhögar - forntida minnen från de döda

Gravhögarna utgör det mest karakteristiska, synliga och bevarande inslaget i bronsålderns kulturlandskap. De kan ligga placerade i stråk, i anhopningar och framför allt på höjder i landskapet.

Gravfynd

Bronsålderns gravar innehåller ofta rika gravgåvor. Dessa väl synliga och rikt utrustade gravar tyder på att det under bronsåldern utvecklades ny ideologi med en elit som ville visa sin makt i kulturlandskapet.

Djur - från betande kreatur till inhysta fän

Under bronsåldern höll man sig med olika tamdjur och boskap. Småväxta kor, getter, får, grisar och även hundar var vanliga.

Dans - från norr till söder tar man sig en sväng om

Dansaren på Järrestadhällen har släktingar i hela världen och genom hela historien, från forntiden och framåt. Fresker i Knossos, på Kreta, och i Mykene och små lerfigurer från Kreta visar kvinnor, förmodligen prästinnor, som dansar.

Centrala platser på Österlen

Bronsåldern var en tid då människor på allvar lade beslag på landskapet, med stora byar, odlingar och öppna landskap, gravmonument på höjder och ”rituell graffiti” på hällarnas ytor.

Byn - boplatsen och samhället

Länge trodde arkeologerna att bronsålderns bebyggelse bestod av ensamliggande gårdar utspridda i landskapet. De senaste årens stora utgrävningar och arkeologiska forskning har visat att bebyggelsens utformning var mer komplex än så under bronsåldern.

Brantevik - en boplats för bronsåldern

Det är inte särskilt många boplatser från bronsåldern som har undersökts arkeologiskt på Österlen. Men i Brantevik finns ett undantag.

Brandgravar - yngre bronsåldersgravar

Under bronsåldern fanns det skillnader i begravningsritualerna. Under äldre bronsålder begravde man sina döda obrända i stora gravhögar, men under yngre bronsålder började man kremera de
döda och lägga de brända benen i gravurnor, som placerades under flat mark.

Branbokittan - ett dansande väsen

Söder om Gislöv, i den branta uppförsbacken mellan Stjärnan och Glimminge gård, låg förr i tiden en stor stenbumling som kallades Branbostenen, eller Trollasten.

Appehögen- hemmet till en backpysslingsfamilj

Strax norr om Östra Vemmerlövs kyrka ligger en gammal ättehög, som i folkmun kallas för Appehögen. Det sägs att det bor en familj av backpysslingar där.

Älvkvarnar- de mytomspunna skålgroparna

Älvorna var övernaturliga väsen som ofta höll till i våtmarker. Om nätterna kom de fram och dansade, likt dimma över markerna.

Val Camonica - italienska hällristningar i Alperna

I den norditalienska provinsen Brescia ligger dalen Val Camonica. Här finns Italiens största hällristningsområde med omkring 140 000 hällristningar, fördelade på ca 2 500 hällar utspridda längs båda sidor om dalen.

Vagngravar (Kultvagn från Trudshøj)

Under den sena bronsåldern, ca 1200 f.Kr, pågick i central Europa viktiga förändringar både socialt och ekonomiskt . Produktionen och konsumtionen av brons ökade, vilket ledde till en ökad långdistanshandel.

Únêticekulturen Leubingen gravhögen

Únêticekulturens gravar (Leubingen gravhögen) Under den tidiga bronsåldern i central Europ,a ca 2300-1600 f.Kr, uppstod två olika kulturer. Únêticekulturen, som fått sitt namn efter ett gravfält utanför Prag, och en annan tidig bronsålderskultur vid Donaufloden.

Ulu Burun - ett förlist bronsåldersskepp i Medelhavet

Handel handlar om mycket mer än bara ekonomi. Utbyten kan även påverka sociala förhållanden inom en kultur. Under bronsåldern kunde två byar, som låg nästan bredvid varandra, ha två vitt skilda materiella kulturer.

Tollensedalen - ett bronsåldersslagfält

Tollense är en lång flod som flyter genom tyska förbundsrepubliken Mecklenburg-Vorpommern. Vid flodbanken har arkeologerna hittat lämningar från 1200 f.Kr.

Timnadalen i Israel - en koppargruva från bronsåldern

Det första genuina kopparhantverket som inkluderade både gruvdrift, smältning och gjutning av koppar började redan efter 5000 f.Kr, i slutet på bondestenåldern och början till kopparåldern.

Tholosgrav - Mykensk gravkultur

I Mykene, på det grekiska fastlandet, uppstod en palatskultur som blomstrade under sen bronsålder ca 1450-1100 f.Kr .Det tros vara samma tid då Homeros episka verk Illiaden och Odyssén utspelade sig.

Pyramiderna i Giza - faronernas gravar

Historiska perioder i det forntida Egypten: Dynastierna 1-2, 3100 f.Kr-2650 f.Kr. Den förste faraon hette Menes. Utifrån hans regeringstid räknar man dynastierna. Det gamla kungadömet, dynastierna 3-6 , 2650 f.Kr-2150 f.Kr

Mossar - våtmarker skiljeväggen mellan världar

Enligt skapelsemyter är jorden kommen ur vattnet. Vatten fungerade under bronsåldern som en portal till gudar och förfäder.

Kulthus - under tak och ute i det fria

I bronsålderns Europa byggde man inte tempel, som i samtidens Egypten och Mesopotamien (dagens Irak).

Knossos - Palatskulturen på Kreta

Det har funnits bosättningar på Kreta sedan tidig stenålder, ca 6000 f.Kr. Befolkningen levde i småbyar och huvudnäringen bestod av jordbruk med inriktning på produktion av säd, vin och oliver, en tradition som överlevt till idag.

Globala utblickar - historiska nedslag

Karta över Globala utblickar
Nedan följer en lista över platser som är markerade på kartan. Dessa platser nämns i texterna under Globala utblickar. Österlens museum är också markerat på kartan.

Karpartiska flodområdet - där koppar och tenn blev brons

Det första svärdet i Europa tillverkades i det Karpartiska flodområdet i östra Ungern och Rumänien ca 1600 f.Kr.

Illiaden och Odyséen - en episk diktsamling från bronsåldern

I Homeros två stora berättarepos möts myten och den riktiga historien. Iliaden skildrar kriget mellan greker och trojaner, det trojanska kriget.

Hjortspringsbåten - en replika av en järnåldersbåt från Danmark

Båtar har använts ända sedan stenåldern. De allra äldsta är så kallade stockbåtar av lind.

Hala Sultan Tekke - en hamnstad under bronsåldern

Fem kilometer ifrån dagens cypriotiska turiststad Larnaca ligger en vacker saltsjö, känd för att dra till sig vackra rosa flamingos.

Fot på Fornborgar - Stenshuvud och Argyll, Skottland

I regionen Argyll i Skottland finns en fornborg på ett berg. På toppen av berget finns det en fotsula inristad.

Egtvedflickan - ekkistegravarna i Danmark

Begravningsritualerna under tidig bronsålder, ca 1500-1100 f.kr i norra Tyskland och södra Skandinavien, påminner om hur man begravde i Únêticekulturen i södra Europa.

Doverbåten - En bronsåldersbåt funnen i Dover, England

1991 skulle en stor väg byggas i Dover, England, samtidigt som stora delar av stadens gamla viktorianska avloppssystem skulle bytas ut.

Donau och oder - Långdistanshandel via floder och hav

Under slutet av bondestenåldern och in i början av bronsåldern spred sig klockbägarkulturen från östra genom centrala Europa och till de brittiska öarna och söderut till den iberiska halvön. Kan detta vara början till den Europeiska långdistanshandeln?

Akrotiri - den begravda staden

Efter en lång tids slummer fick vulkanen på ön Thera ett utbrott. Först skakades omgivningarna av en jordbävning, som fick stadens invånare att fly i säkerhet.

Dartmoor reeves

Reaves är vad vi idag skulle kalla för gärdsgårdar eller stenrösen. Dessa reaves ingår i Englands största bevarade bronsålderskomplex.

Cup and ringmarks - engelska hällristningar

I England har hällristningsbilderna av arkeologerna blivit indelade i tre olika perioder. De första ristningarna på hällar och stenblock tros härstamma från tidig bondestenålder, ca 4000-3200 f.Kr sedan.

Castrohus - byar och samhällen

Ute i Europa bodde människorna under bronsåldern i små samhällen och byar som låg spridda i landskapet. Hur mycket kontakt det var mellan dessa byar vet vi inte säkert, men kontakterna kan ha varit mer vidsträckta än vi kan tänka oss.

Bornholm - vår grannös hällristningar

Ön Bornholm, som ligger sydost om Simrishamn, skiljde sig inte mycket från övriga södra Skandinavien under bronsåldern.

Monkodonja

Den västra delen av Medelhavet har under den lokala bronsåldern varit måttligt, om alls, påverkad av den Mykenska kulturen i östra Medelhavet.