Karpartiska flodområdet - där koppar och tenn blev brons

Det första svärdet i Europa tillverkades i det Karpartiska flodområdet i östra Ungern och Rumänien ca 1600 f.Kr.

Svärdet är en förlängning av dolken och en förbättring, men har samma stridseffekt som en stridsyxa. Metallhantverket är av hög kvalitet och tillskrivs de lokala fortkulturerna Ottomani-Gyulavarsand och Füzesabony. Det karpartiska flodområdet var huvudregionen för gruvdrift och produktion av råmaterial för metallhantverk under bronsåldern. Denna östra del av Alperna försörjde hela centrala och norra Europa med koppar.

Kulturerna i det Karpartiska flodområdet utmärks också av förekomsten av varierande hästutstyrslar gjorda av ben, dekorerade med spiraler. Sådana hästutrustningar påträffas ofta vid befästa kullar och bosättningar på höga höjder. Fynd av modeller av vagnar och hjul tyder på att man har infört bruket av hästdragna stridsvagnar. Denna bronsåldersuppfinning kom troligtvis till centrala Europa under perioden 2000-1500 f.Kr, från den ryska tundran.

Föremålskulturen kring det Karpartiska flodområdet kännetecknas av dekorativa mönster i form av sammanfogade spiraler, och återfinns på ben-, brons- och guldhantverk. Detta mönster har debatterats av experterna. Tyder det på en sydosteuropeisk influens och kontakt med den mykenska kulturen? De första mykenska svärden är ungefär samtida som de i det Karpartiska flodområdet.Det Karpartiska flodområdet var ett maktcentrum med stora koncentrerade bosättningar och ansenliga byar, med hantverkscentrum och handel. Karpartiskt brons ingick i byteshandel med avlägsna delar av centrala Europa och även här uppe i norr. De karpatiska bronsföremålen influerade lokala hantverkare i södra Skandinavien att utveckla spiralornamentiken mellan ca 1600 till 1300 f.Kr. Den hästdragna stridsvagnen kan man se på hällristningar bland annat i Kiviksgraven från ca 1450 f.Kr.