Knossos - Palatskulturen på Kreta

Det har funnits bosättningar på Kreta sedan tidig stenålder, ca 6000 f.Kr. Befolkningen levde i småbyar och huvudnäringen bestod av jordbruk med inriktning på produktion av säd, vin och oliver, en tradition som överlevt till idag.

I det arkeologiska materialet återfinns tecken på sociala skillnader. Vi talar ofta om två olika palatskulturer på Kreta under bronsåldern. Den gamla palatskulturen varade mellan 1950 f.Kr –1700 f.Kr. Efter en jordbävning ca 1700 f.Kr uppstod en ny palatskultur som varade fram till 1450 f.Kr. Palatset i Knossos var den största byggnaden. Palatsen har haft en central ekonomisk funktion. I förråd intill palatsbyggnaderna samlades och förvarades grödorna. Man har sedan fördelat grödorna till samhällets invånare, men också använt dem i byteshandel eller i gåvoutväxling. Arkitekturen i själva paltsbyggnaden tyder på att det har funnits någon slags härskare och att man använt palatset till religions utövande. Skillnader i gravgåvor visar också att det funnits sociala hierarkier på Kreta. Man dyrkade tjuren och små lerfigurer av gestikulerande män och kvinnor har hittats. En av figurerna ser ut att göra en hälsningsgest. En annan rör vid sitt bröst med båda händerna, något som har tolkats som en hälsning till gudarna. Vissa reliefer avbildar människor som utför akrobatiska rörelser, där de hoppar över en tjur. På hällristningarna i Bohuslän syns människor som gör akrobatiska rörelser ombord på skepp. På Kretas reliefer finns även dansande kvinnor avbildade. I Kiviksgraven finns människofigurer som utför någonslags rituell rörelse, kanske en dans. Järrestadshällen uppvisar en ristning som kallas för Dansaren. Dans och akrobatik utfördes troligtvis av bronsåldersfolket i rituellt syfte.Under palatskulturen användes två olika skrivsystem, egeiska hieroglyfer och linear A, som inte har blivit översatt, men tolkats som en förteckning över grödor som förvarades vid palatsen. Omega-tecknet återfinns också i Kiviksgraven.