Byn - boplatsen och samhället

Länge trodde arkeologerna att bronsålderns bebyggelse bestod av ensamliggande gårdar utspridda i landskapet. De senaste årens stora utgrävningar och arkeologiska forskning har visat att bebyggelsens utformning var mer komplex än så under bronsåldern.

Visst fanns det ensamgårdar, men det fanns också klungor av bebyggelse där gårdarna låg samlade två och två eller tre och tre. Dessutom fanns regelrätta byar med många, tätt liggande gårdar. Ju längre in i bronsåldern vi kommer, desto större och tätare byar dyker upp. Forskningen har också visat att det i byarna ofta fanns en gård som utmärkte sig som större än de övriga. Det var troligen här som byäldsten eller den lokala hövdingen bodde med sin familj. Den här storleksmässiga uppdelningen mellan och inom byarna förstärker bilden av att bronsåldern var ett hierarkiskt samhälle med en social skillnad mellan folk och folk. Byn eller boplatsen bestod av större bostadshus och mindre förrådsoch hantverkshus. Gårdsplanen var inhägnad av enkla gärdsgårdar, och på gården fanns en brunn, lösgående djur och troligen diverse upplag av ved och ris till eldstaden inne i bostadshuset. Under en stor del av året kunde matlagning och hantverk ske utomhus på gårdsplanen, vilket spår av kokgropar och härdar visar. Mindre stigar och ibland större vägar ledde mellan de olika byarna och gårdarna.