Gravfynd

Bronsålderns gravar innehåller ofta rika gravgåvor. Dessa väl synliga och rikt utrustade gravar tyder på att det under bronsåldern utvecklades ny ideologi med en elit som ville visa sin makt i kulturlandskapet.

Även om gravarna och gravtraditionerna var likartade över stora områden så finns regionala killnader i gravutrustningen. Bland annat finns tydliga skillnader mellan sydöstra Skåne och Danmark när det gäller mansgravar från tidig bronsålder. I västra Danmark kunde en man begravas med en stridutrustning bestående av metallföremål som spjut, kniv, svärd eller yxa i så kallad valsømaglestil. I sydöstra Skåne finns inga liknande gravfynd i valsømaglestil, och det var först under senare perioder av bronsåldern som stridsutrustningar av samma typ och omfattning fick följa med ner i mansgravarna på Österlen. I Kiviksgraven där flera yngre individer blivit begravna under en lång tidsperiod, cirka 1450-800 f.Kr, påträffades flera delar av bronsföremål som ett bronskärl, en fibula och ett svärd eller en dolk. Kärlet är speciellt och man har bara hittat liknande kärl på Bornholm. I Danmark är hällristningarna starkt förbundna med begravningsritualerna, då cirka en tredjedel av hällristningarna har återfunnits i gravar. Man kan jämföra det med sydöstra Skånes lommestenar, som är små handstenar med skålgropar som den döde har fått med sig i graven.