Nerthus - underjordens gudinna

I en tid då människorna levde nära naturen hade olika modergudinnor en central roll. Gudinnan rådde över alla aspekter av kvinnlig fruktbarhet och barnafödande. Hon såg till att allt i naturen växte och bar frukt och att djuren fick nya ungar. Människorna var beroende av henne för sin levnad, sin hälsa och sitt välstånd.

I de gamla keltiska myterna förekommer gudinnan Epona (ett namn som härstammar från det keltiska ordet för häst). Gudinnan avbildades ofta tillsammans med hästar och hon förknippades också med själens resa från livet, genom döden och vidare till efterlivet. En motsvarighet till Epona kan vi finna längs med Medelhavets stränder. Här framträdde den feniciska gudinnan Astarte som rådande över både fruktbarhet och krig. Astarte dyrkades under bronsåldern och fram till antiken och symbolerna för henne var lejonet, hästen och stjärnan. Hon beskrevs som den gudomliga aftonstjärnan och avbildades ofta naken. Här i Norden dyrkades modergudinnan Nerthus. Kvinnofigurer framträder på hällristningar daterade till den yngre bronsåldern. Det är också från den tiden man hittat offerfynd i form av små, nakna bronsfigurer. Likt Astarte kan vi tänka oss att Nerthus avbildades som en naken kvinna. De här små bronsfigurerna bär alla en eller flera ringar om halsen. Halsringar i brons har också hittats nedlagda som offergåvor, troligtvis till en gudinna. Det berättas att Nerthus ibland kom åkande i en vagn, dragen av kor eller hästar, för att vara tillsammans med de dödliga människorna. Då rådde fred och människorna ställde till med fest för att hylla fertilitetsgudinnan.