Holkyxa - gjuten bronsyxa

Redan i slutet av bondestenåldern började man gjuta de första bronsyxorna i Skandinavien. Först kopierade man förebilder från kontinenten, men det dröjde inte länge förrän man började hitta egna, skandinaviska föremålsformer.

I fornsakssamlingen på Österlens museum finns flera bronsyxor från olika platser och perioder. De äldsta bronsyxorna importerades till Skåne redan i slutet av bondestenåldern. Till de yngre typerna av bronsyxor hör de ihåliga holkyxorna. De började tillverkas i mitten av bronsåldern, runt 1 300 f Kr. Då var de fortfarande ganska stora, men de blev mindre och mindre med tiden. De minsta holkyxorna är från tiden runt 500 f Kr. Man kan säga att utvecklingen gick mot att skapa allt mer effektiva arbetsyxor, som förbrukade så lite metall som möjligt. Bronsyxan, som hittades i Ingelstorps mossar på 1920-talet, är förmodligen tillverkad på Österlen. Bronsen är ju en blandning av koppar och tenn – metaller som bröts i stora gruvor i Alperna, och som i slutet av bondestenåldern nådde Skandinavien i form av importerade, konstfärdigt utformade praktföremål. Snart lärde man sig dock att smälta ner äldre bronsföremål och gjutna egna vapen, smycken
och bruksföremål – med nordisk touch. Gjutformar hittar man mer sällan, men ibland har man tur. Just denna är hittad i Kivik.