Lur

På hällristningar finns ibland bilder av lurar. Människofigurer höjer luren till munnen och blåser. Ibland står lurblåsaren på ett skepp.

Både mindre och större lurar finns avbildade. På de skånska och österlenska ristningarna har vi ännu bara funnit mindre lurar. Det är omöjligt att avgöra om dessa ska föreställa horn-eller metallurar. Lurar från bronsåldern finns också som arkeologiska fynd på museer runt om i Europa. Urmodellen för lurarna är antagligen stora oxhorn, på vilka man så småningom monterade metallförlängningar vid blåsändan och mynningen. Därefter börjar man tillverka hela lurar i brons. I norra Tyskland och i Norden har man funnit upp till 1,5 meter stora S-formade lurar sammanfogade av tunnväggiga gjutna bronsrör. I den vida ändan växer lurarna ut i runda ornerade skivor. Över 50 sådana eller delar av sådana har påträffats i Norden och Nordtyskland, 30 i Danmark och 11 i Sverige När Åke Egevad tillverkade luren inspirerades han av Wismarluren från äldre bronsåldern. Det är ett förlängt oxhorn som varit försedd med en kedja, som många andra lurar. De senare byahornen som användes för att kalla samman till åldermannagillen och byastämmor var byggda på samma sätt.