Offermossen i Brantevik

Precis i utkanten av en undersökt boplats från bronsåldern, strax väster om Brantevik, finns en offermosse.

Än idag finns rester av den igenvuxna våtmarken kvar – vissa försommarkvällar kan branteviksborna höra grodorna som frodas i kärret kväka så det ljuder över hela byn. Våtmarken här har sin speciella historia. Arkeologiska undersökningar har visat att platsen använts som offermosse under mer än 3000 år – redan under stenåldern användes den, och långt in i bronsåldern. Omgivande marknamn som ”Råkilleåkrarna” och ”Trollahåla” skvallrar om att våtmarkerna och de gamla heliga platserna levde kvar länge i folktron. Vid den arkeologiska utgrävningen, som gjordes år 1995, undersökte arkeologerna en boplats med flera hus från bronsålderns slutskede. Husen daterades till tiden mellan 900 till 600 f Kr. Precis intill boplatsen hittades en offergrop i kärrets utkant, där ett antal föremål offrats till gudarna. I gropen hade två vackra keramikkärl och en så kallad löpare till en malsten som man malde mjöl för hand på lagts ner. Dessutom fanns här ett par skrapor av flinta. Den större krukan är utsmyckad med parallella fingerdrag av den som tillverkade kärlet och har en svagt S-formad mynning. Precis samma typ av kärl har hittats i Simris, där de användes som gravurnor för kremerade människor i ett omfattande gravfält. Den mindre skålen är försedd med en hank och kan ha fungerat som en dryckesskål i en större servis.