Skepp

Skeppet är förutom skålgropen den typ av hällristning vi har flest av på Österlen och Bornholm. Det är också med hjälp av skeppen man ofta kan datera hällristningarna.

De flesta skeppsbilderna på Österlen är inhuggna under äldre bronsåldern (1800-1100 f.kr). Skeppet anses av många forskare höra ihop med bronsålderns mytologi, där solen färdades över himlavalvet och genom underjorden på ett skepp. En del av skeppen har så kallade bemanningsstreck – som tolkats som att varje streck betyder en roddare. I andra båtar kan man se antydan till riktiga människor, en del har till och med näsa. Skepp med lurblåsare och med solen som last i form av ett solkors kan man också finna på de skånska ristningarna. De verkar färdas i olika riktningar. En tolkning är att en del färdas om dagen, andra om natten och att en del är på väg till dödsriket med den döde.