Skålgropar

Foto Martin Stolze

Skålgropar finns i tusental på Österlen, både som en del av kompositioner och som ensamt element på flyttblock. De flesta skålgropar är mellan ca 5 och 8 cm i diameter.

Arkeologiska experiment har visat att det tar ca 2 timmar att hugga en skålgrop. För det mesta verkar skålgroparna ligga oregelbundet utspridda över en häll men ibland även i rader. Det är inte bara på Österlen det finns skålgropar. De förekommer över stora delar av Sverige och Världen. Säkert har de haft olika betydelse på olika platser. Här kommer några av tolkningarna samlade av Gunnar Norman: På 1800-talet tolkades skålgroparna har varit skålar för offerblod. I skålgroparna har man offrat till älvorna, vilka kunde påverka växtkraften i jorden. Därför kallas groparna ibland för älvkvarnar. Skålgroparna användes för att mala ned de dödas ben. Mjölet ströddes sedan ut över åkrarna. Kanske var skålgroparna symboliska källor? Vattnet som samlades i groparna efter regn kan ha ansetts ha haft magiska egenskaper. Skålgroparna var symboler för jordgudinnan. Själva urknackningen i berget utgjorde en symbolisk förening mellan jordgudinnan och himmelsguden. Det var bronsålderns shamaner som gjorde skålgroparna. Det var själva ljudet som frambringades som var viktigt i shamanens ritual.